Källor och källkritik
Kortfattat:
1. Redovisa alla dina källor
ex:
WEB: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15291647.ab
Bok: Hildingson, Levande historia 7
Muntlig källa: Gunnar Eriksson (pappa), samtal 10/12 kl 19.00
2. Gör källkritik till alla källor.
Kan man lita på källan?
Vem står bakom sidan/vem har skrivit boken?
Känns det trovärdigt?
Är källan vinklad?
__________________________________________________________________
Mer info:
från “Kolla källan”, skolverket: http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kollakallan/kallkritik
Vad är en källa? Det är genom olika källor som du får reda på saker. En källa kan vara av olika slag:
- skriftlig (allt från handskrivna texter till texter på internet)
- muntlig (allt från ett rykte du hör på stan till en radio- eller TV-intervju)
- materiell (allt från arkeologiska fynd till fingeravtryck)
De skriftliga och muntliga källorna kan man kalla berättande, för de berättar om en händelse. De materiella källorna kan man kalla kvarlevor, därför att de kan vara fysiska bevis på att en händelse faktiskt ägt rum. Glöm inte att också en person kan vara en källa.
Inom källkritiken skiljer man också på
- primära källor (förstahandskällor)
- sekundära källor (andrahandskällor).
Förstahandskälla kan till exempel vara en person som bevittnat en händelse, medan andrahandskällan kan vara den person som återger vad förstahandskällan berättat. En förstahandskälla räknas som den mest tillförlitliga inom källkritiken eftersom den till skillnad från andrahandskällan är oberoende. Om du vill kontrollera att en uppgift stämmer använd minst två av varandra oberoende källor
Den källkritiska metoden
Du kan använda den källkritiska metoden som ett redskap för att lära dig hantera, sortera och värdera all slags information. Du tar reda på olika saker om källan (till exempel en tryckt text eller en webbsida) genom att ställa olika frågor och själv ta reda på svaren:Exempel: Om det gäller en tryckt eller elektronisk text tar du reda på vem som har skrivit texten och försöker hitta fler uppgifter om skribenten/författaren. Skriv in namn eller e-postadress i Google (eller liknande söktjänst) och se vilka träffar du får.
- Är källan äkta? Är källan det den utger sig för att vara?
- Vem står bakom källan? Vem är upphovsman? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du känner till och litar på? Vem är ansvarig utgivare om sådan finns? Försök att ta reda på så mycket som möjligt om upphovsman eller utgivare.
- Vad har källan för innehåll och vilket är syftet med att presentera detta innehåll? Känns informationen trovärdig? Här gäller det att granska själva innehållet och ta reda på om det rör sig om en presentation av fakta, åsikter, försäljning eller underhållning. Om det är en faktaredovisning, går fakta att kontrollera och är materialet faktagranskat? Saknas viktiga uppgifter? Jämför vad andra källor har att säga i samma ämne! Stämmer informationen med vad du redan vet? Kommersiellt material går också att använda, men kom ihåg att främsta syftet med informationen är att sälja en produkt.
- Är innehållet vinklat (tendensiöst)? Det behöver inte vara fel att använda vinklat material, i synnerhet inte om du vill få en fråga belyst ur flera perspektiv. Om du vill undersöka vad en viss organisation eller ett visst parti har för åsikter är det naturligt att du besöker organisationens eller partiets hemsida. Naturligtvis kompletterar du din granskning med att ta reda på vad motståndare till organisationen eller partiet tycker.
- Hur presenteras informationen? Är det välskrivet eller är det slarvigt och fullt av fel? Är det lätt att få en överblick över innehållet? Om det gäller en text så titta gärna efter om det finns referenser / en källförteckning som styrker informationen.
- Vem är målgrupp? Riktar sig källan/informationen till allmänheten, till en speciell yrkesgrupp, till personer med ett visst intresse, till en viss åldersgrupp? Om du är elev vill du kanske inte läsa en text som riktar sig till forskare eller vice versa. Är det tillräckligt med information för att du skall få svar på dina frågor eller behöver du söka vidare?
- Hur aktuell är informationen? Hur gammalt är materialet? När skrevs det? När gjordes uttalandet? När togs fotot? Se efter hur gammal informationen är. Det är extra viktigt när du behöver aktuella uppgifter inom vissa ämnen som till exempel naturvetenskap, medicin och ekonomi. Inom källkritiken tittar man också på samtidighetskriteriet för att se hur nära källan befinner sig i tid till den förmedlade berättelsen. Vilka minnesluckor kan uppstå om du berättar om en händelse allt för långt efter det att händelsen ägt rum?
Tips för källkritik på internet
Allt som står ovan är också viktigt när du skall granska webbsidor kritiskt, men det finns fler saker som du kan kontrollera när det gäller källkritik på nätet.Undersök webbadressen
Börja med att titta på webbadressen för att se efter om den säger dig något. Ibland står utgivarens namn i webbadressen, men inte alltid.Exempel:
Här kan du direkt se att det är Skolverket som står bakom/ansvarar för webbplatsen:
www.skolverket.se
Här måste du klicka på länken för att få reda på att liu betyder Linköpings universitet (om du inte redan visste det):
http://www.liu.se
Nu för tiden får vem som helst ansöka om ett domännamn under den svenska toppdomänen.se och därmed få en enkel och snygg adress. Tidigare var det lätt att känna igen privata hemsidor och elevers/studenters hemsidor genom det ligga tildetecknet ~. Det förekommer fortfarande, men är inte längre lika vanligt. Två fingerade adresser visar exempel på detta:
http://www.passagen.se/anettele42
http://www.universitetet.se/~anders
Backa i adressfältet - kapa webbadressen
En del webbadresser är långa som till exempel den här:http://www.eu-upplysningen.se/-/soksida/?q=Sverige+och+EU
Då kan du backa i adressfältet för att komma till den institution / det företag som står bakom webbplatsen. I exemplet nedan tar du bort allt som står efter .se och då kommer du till:
http://www.eu-upplysningen.se/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar